Tecken	Bi
Atomnummer	83
Grupp	15 (Kvävegruppen)
Period	6
Block	p
Ämnesklass	Övrig metall

Utseende	Lustrous silver
Färg	Grå

Antal protoner	83 p+
Antal neutroner	126 n0
Antal elektroner	83 e-

Från Wikipedia, den fria encyklopedinVismut är ett silvervitt metalliskt grundämne, som används i lättsmälta legeringar. Beteckningen är Bi efter latinets bisemutum, som i sin tur kommer från tyskans Wismuth. Detta kan i sin tur ha kommit från weiße Masse, "vit massa". Vismut(III)oxid, kemisk beteckning Bi₂O₃, är den form av ämnet som är viktigast inom industrin.

Fas vid STP	Fast
Densitet	9.78 g/cm3
Relativ atommassa	208.98 u

Smältpunkt	544.7 K 271.55 °C 520.79 °F
Kokpunkt	1837 K 1563.85 °C 2846.93 °F
Ångbildningsvärme	179 kJ/mol

Elektronegativitet (Paulingskalan)	2.02
Elektronaffinitet	90.924 kJ/mol
Oxidationstal	−3, −2, −1, +1, +2, +3, +4, +5 (a mildly acidic oxide)
Jonisationspotential	703 kJ/mol 1610 kJ/mol 2466 kJ/mol 4370 kJ/mol 5400 kJ/mol 8520 kJ/mol

Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration	[Xe] 4f14 5d10 6s2 6p3
Elektronkonfiguration Full konfiguration	1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d10 6s2 6p3
Elektronkonfigurationsdiagram	1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d10 6s2 6p3
Elektroner per skal	2, 8, 18, 32, 18, 5
Valenselektroner	5
Valency-elektroner	3,5
Bohrs atommodell	Figur: Skaldiagram över Vismut (Bi) atom.
Orbitaldiagram 1s 2s 2p 3s 3p 3d 4s 4p 4d 4f 5s 5p 5d 6s 6p

Upptäckt

Jabirian corpus (1000)

Upptäckten av vismut Bismuth was known since ancient times, but often confused with tin and lead, which are chemically similar. The Incas used bismuth (along with the usual copper and tin) in a special bronze alloy for knives. Agricola (1546) states that bismuth is a distinct metal in a family of metals including tin and lead. This was based on observation of the metals and their physical properties. Miners in the age of alchemy also gave bismuth the name tectum argenti, or "silver being made" in the sense of silver still in the process of being formed within the Earth. Beginning with Johann Heinrich Pott in 1738, Carl Wilhelm Scheele, and Torbern Olof Bergman, the distinctness of lead and bismuth became clear, and Claude François Geoffroy demonstrated in 1753 that this metal is distinct from lead and tin.

CAS Number	7440-69-9
ChemSpider ID	4514266
EC number	231-177-4
PubChem CID Number	5359367