Tecken	Pt
Atomnummer	78
Grupp	10 (Nickelgruppen)
Period	6
Block	d
Ämnesklass	Övergångsmetall

Utseende	Silvery white
Färg	Grå

Antal protoner	78 p+
Antal neutroner	117 n0
Antal elektroner	78 e-

Från Wikipedia, den fria encyklopedinPlatina är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen tunga platinametaller. Det kategoriseras som ädelmetall. Platina förekommer i legeringar och används bland annat i kemiska apparater, inom tandteknik och i smycken. Namnet kommer av det spanska ordet platino som betyder "litet silver". Platina är en silvervit ädelmetall som i ren form är smidbar och böjlig, precis som guld. Platina anses som den dyraste av alla kommersiellt tillgängliga metaller. Platina är också den dyraste metallen som används vid smyckesframställning. De flesta platinasmycken som säljs i Sverige är i form av vigselringar eller förlovningsringar. I USA, Tyskland och en del andra länder är dock platina en vanlig metall i alla sorters ytterst exklusiva smycken, oftast tillsammans med diamanter. Platina är en mycket bra katalysator och används bland annat vid tillverkning av svavelsyra. Den är olöslig i saltsyra och salpetersyra men löser sig i kungsvatten (saltsyra/salpetersyra=3/1). De vanligaste oxidationsstadierna är +2 och +4.

Fas vid STP	Fast
Densitet	21.45 g/cm3
Relativ atommassa	195.085 u

Smältpunkt	2041.4 K 1768.25 °C 3214.85 °F
Kokpunkt	4098 K 3824.85 °C 6916.73 °F
Ångbildningsvärme	510.45 kJ/mol

Elektronegativitet (Paulingskalan)	2.28
Elektronaffinitet	205.041 kJ/mol
Oxidationstal	−3, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6 (a mildly basic oxide)
Jonisationspotential	870 kJ/mol 1791 kJ/mol

Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration	[Xe] 4f14 5d9 6s1
Elektronkonfiguration Full konfiguration	1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d9 6s1
Elektronkonfigurationsdiagram	1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d9 6s1
Elektroner per skal	2, 8, 18, 32, 17, 1
Valenselektroner	1
Valency-elektroner	2,4
Bohrs atommodell	Figur: Skaldiagram över Platina (Pt) atom.
Orbitaldiagram 1s 2s 2p 3s 3p 3d 4s 4p 4d 4f 5s 5p 5d 6s

Upptäckt

Antonio de Ulloa (1735)

Upptäckten av platina Archaeologists have discovered traces of platinum in the gold used in ancient Egyptian burials as early as 1200 BCE. The first European reference to platinum appears in 1557 in the writings of the Italian humanist Julius Caesar Scaliger as a description of an unknown noble metal found between Darién and Mexico, "which no fire nor any Spanish artifice has yet been able to liquefy". In 1735, Antonio de Ulloa and Jorge Juan y Santacilia saw Native Americans mining platinum while the Spaniards were travelling through Colombia and Peru for eight years. Ulloa and Juan found mines with the whitish metal nuggets and took them home to Spain. Antonio de Ulloa returned to Spain and established the first mineralogy lab in Spain and was the first to systematically study platinum, which was in 1748. His historical account of the expedition included a description of platinum as being neither separable nor calcinable. Ulloa also anticipated the discovery of platinum mines. After publishing the report in 1748, Ulloa did not continue to investigate the new metal. In 1752, Henrik Scheffer published a detailed scientific description of the metal, which he referred to as "white gold", including an account of how he succeeded in fusing platinum ore with the aid of arsenic. Scheffer described platinum as being less pliable than gold, but with similar resistance to corrosion.

CAS Number	7440-06-4
ChemSpider ID	22381
EC number	231-116-1
PubChem CID Number	23939